Startskottet - den gustavianska donationen

De första 150 åren efter sitt grundande år 1477 levde Uppsala universitet under knappa förhållanden. År 1624 vände emellertid allt: Gustav II Adolf satte sin kungliga namnteckning under ett donationsbrev som i ett slag gav universitetet över 300 gårdar och ytterligare en mängd fasta tillgångar.

Det var en gigantisk donation, både med dåtida och nutida mått. Den var faktiskt så stor att avkastningen därifrån räckte för att täcka universitetets drifts- och investeringskostnader långt in på 1800-talet.

Den gustavianska donationen blev startskottet för Uppsala universitets utveckling till vad det är idag. Donationen blev också starten för Uppsala Akademiförvaltning, även om dess nuvarande form kom först på 1990-talet.

Uppsala Akademiförvaltning består idag av en förvaltningsorganisation med fyra verksamhetsgrenar: Stadsfastigheter, Finans, Jord och Skog. Uppsala Akademiförvaltning har 26 anställda. Förutom den gustavianska donationen, vars värde idag uppgår till drygt 6,5 miljarder kronor, förvaltas ytterligare 609 stiftelser. Den totala förvaltade förmögenheten är 15 miljarder kronor. Avkastningen går uteslutande till Uppsala universitet där medlen används till forskningsändamål och stipendier.

Med en sådan lång historia är det naturligt att verksamheten genomsyras av ett långsiktigt tänkande. Det gäller inte bara arbetet med att trygga kapitalets långsiktiga tillväxt, utan även för relationerna med hyresgäster, arrendatorer, kunder och andra externa intressenter. Samtidigt som den historiska kontinuiteten bevaras skulle förvaltningen inte kunna vara framgångsrik utan stora inslag av förnyelse och ett modernt sätt att arbeta.

Aktuellt