A J Ångströms stipendiestiftelse

Som uppmuntran för förtjänstfullt fysikaliskt arbete till forskarstuderande eller nydisputerad forskare för arbeten fullbordade under den tid vederbörande varit forskarstuderande. Utdelas varje år utan ansökan av teknisk- naturvetenskapliga fakultetens stipendiekommitté efter förslag av professorerna inom de experimentella programmen fysik I, II och III. Premium kan delas mellan två, högst tre av de förslagna och samma person kan tilldelas det två gånger, dock inte för ett och samma arbete.

Stiftelsen har sitt ursprung i den insamling som gjordes 1878 till en gravvård över professor Anders Johan Ångström. Det överskott som uppstod sedan minnesstenen anskaffats skulle enligt inbjudningsskriften avsättas till ett premium. Överskottet kom att uppgå till 701 kronor som överlämnades till universitetet 1884. Stiftelsen har senare tillförts ytterligare medel genom donationer från släktingar till Anders Ångström. Ångström, Anders 1814-74, fysiker, prof i Uppsala 1858-74. Via undersökningar om jordmagnetism och värmeteori kom Ångström in på den optiska fysiken, och hans arbeten rörande olika metallers samt solens och norrskenets spektra blev banbrytande för spektralanalysen. I den 1868 publicerade Spectre normal du soleil (med atlas) använde Ångström den efter honom uppkallade längdenheten ångström (ångströmsenhet; Å, internationellt A eller AE) längdenhet=10-7 mm (en tiomiljondels mm). Används som måttenhet för våglängder, speciellt i optiska spektra. Ur FOCUS 2000 © Norstedts